På bortaplan med 13 dagar kvar.

Halloj! Då gick vi in i v 39 (38+0) idag. 2 veckor kvar, men kan också vara 4 veckor kvar ;) Som senast blir det väl en liten fullmåne-bebis i slutet av april, eftersom det inte blev en fullmåne-bebis nu i mars. Man är så sugen nu att bebisen ska komma, speciellt nu när det visat sig att 3/6 mammor i vår fika-grupp fått sina pojkar nu (antar att F fått sin pojk nu med).
Så idag var mamma-fikat på Torgstallet och vi var hela TVÅ som fikade, hehe. Som sagt det börjar ta på oss, å jag vill att BabyRex ska komma nu så H*n kan leka med mig och sen med alla sina kompisar.
 
Har ju glömt skriva att jag tillsist fick en alla-hjärtans-dag-present, sisådär över en månad senare. Presenten bestod av att D köpte en DVD-film till mig, efter att jag sett att Adam Sandler var medverkande, nämligen: Hotell Transylvanien. Den var faktiskt kanonkul! Så först såg vi den på svenska och dagen efter såg vi den på engelska så jag fick lyssna till Sandlers röst som var greve Dracula, sen såklart alla andras välbekanta röster.
Men jag uppskattade verkligen den gesten att han köpte filmen till mig, det är kärlek det!
Väljer att lägga till en bild ifrån bilden - det roligaste med bilden är vargmamman som jag ser EXAKT LIKADAN ut som idag, med gul klänning och mage som står rakt ut ;) haha!
 
 
 
Så idag är det skärtorsdag, så till dagen till äran har jag på mig min gula mamma-klänning (om ni kommer ihåg hur den såg ut ifrån tidigare inlägg). Jag trivs väldigt bra i den klänningen. Riktigt luftig och inget som sitter åt mot magen, vilket är riktigt skönt då jag får såna kraftiga sammandragningar nu för tiden så det känns som magen ska spricka. Sen har bebis börjat få mer och mer hicka, har nog faktiskt haft hicka minst en gång per dag i tre dagar nu. Trodde först det berodde på att jag drack must, men igår fick bebis hicka och då hade jag inte druckit något av min ljuvliga dryck, så det kan inte bero på det! Men det är mysigt, samtidigt som det känns helst skönt när hela magen darrar av hick-rörelserna. . . Åh, sweet BabyRex kom nu...!
 
Dooh... ! nu ringde D nyss å sa att vi hade vattenläcka. Fan! Varför ska det alltid vara något som strular, så tråkigt och ledsamt. Precis nu när vi äntligen har fått elen dragen som den ska och vi fick hem den efterläntade veden imorse... ja då ska det dyka upp en vattenläcka. Varför ska alltid nåt krångla. Jo, vad heter det nu igen? Lagen om alla jävligheter, eller nåt åt det hållet. Skit skit skit...
 
Allra vila aldrig ro. Hade tänkt vi skulle ha en lugn skärtorsdag med påskmat hos svärföräldrarna (som jag är hos nu och som jag varit hos sen efter ett idag). Usch. Får hoppas allt löser sig, för jag vill inte ha kaos-katastrof nu när vi går i BabyRex-väntans tider.
 
Nej, nu blev det lite deppigt här. Så då får vi muntra upp oss med vad jag sett på Coolstuff.se. Dino-kakor! eller ska vi säga BabyRex-kakor. Kolla vad tuffa!
 
Där är något jag är sugen på att köpa MEN ack, det kostar ju pengar *dööh* ca 300:-  för alla seten till de fyra kakorna. Sen är frågan vad man kan göra för hårda kakor förutom t.ex pepparkakor?? Är ingen kak-tjej, så bakar inte kakor så ofta (blir mest cupcakes) Så... hm. Hade varit en rolig plojgrej, men ja... nä .Får nog hålla i plånboken nu till slutet av april då jag förhoppningsvis ska få mina mamma-pengar om inte FK har fuckat upp allt som vanligt.
 
Ja.. mer då? Inatt sov jag KASST!
För att gå in på detaljer - alla generade, blunda nu några rader!
Försökte färdknäppa lite igår efter att druckit en kopp hallonbladste på kvällen. Men det blev inget riktigt knäpp av det hela. Det är ju lite otympligt nu kan man säga och inte så lätt att knäppa till så det blir bra... hehe... ja, så efter ett halvhjärtat försök till ett knäpp, så kunde jag bara inte somna. Bebis sov däremot, var lugn som en filbunke. men jag hade ont i mage och rygg och vet knappt allt. Tillsist somna jag väl för att vakna halv tre på natten av det vanliga toabesöket. Sen kunde jag inte somna om igen! Låg och försökte somna i en halvtimme, sen knorrade magen och jag insåg att jag var vrålhungrig. Så då gick jag ner och och hämtade en risifruttti och ett glas juice, Satte mig sedan vid datorn och spelade the sims 2. Köpte igår sims 2 djurliv av Ds syster, men har inte kommit så långt till att ha djur än, då jag bygger på huset och bara det tar ju hur lång tid som helst innan jag är nöjd ;) Så plötsligt hör jag Ds väckarklocka ringa, då har jag suttit i två timmar och spelat utan att känt mig trött det minsta. Däremot var jag frusen, så gick in till honom och värmde mig coh morgonmyste lite. Lagom till han skulle gå upp, då kunde jag äntligen somna. Men sen var det såklart att gå upp två timmar senare, usch!

Så hoppas nu att jag kan somna bättre ikväll och kanske få sova hela natten utan kisse-pausen så jag kan få en bra natt, så jag eventuelt kan orka måla påskägg med M imorgon.
 
Ja, nej, nu får jag sluta skriva. Kanske hjälpa svärmor duka, eller i alla fall bli lite mer social och inte sitta vid datorn och skriva hela tiden. Ja, vi hörs när vi hörs. Håll tummarna att bebis kan komma snart. Bebisens mamam längtar som en tok!!

95 % avklarad och endast 14 dagar kvar till BF

God förmiddag! Det är fullmåne idag! Fullmåne betyder mera förlossningar och mer bebisar till världen... eller? Jag försökte googla på detta för att se om det var en myt, det blev rätt så tvetydligt. Någon bm hävda att hon jobbat en natt då det var fullmåne och då hade det inte hänt någonting. På ett forum skrev många mammor att de fött en vecka för tidigt coh då hade det varit fullmåne, eller så hade de gått över en vecka och då hade det varit fullmåne... så ja. Denna måne har då mystiska krafter. Skojade med Dennis igår och sa att: Imorgon får det komma en bebis tycker jag! - Helt falskt var inte detta. Skickade ett sms till honom imorse som det stod: "Åh fullmånen fungerar! Fast inte på mig..." - Detta efter att jag fått ett sms av F där det stod att något var på g för henne och jag blev så uppspelt för hennes skull! Så även om BabyRex inte kommer idag, så kanske en annan liten baby kommer idag. Fast jag vill såklart att min lilla Rex ska komma med snaaart snaaart. ~*~*~*~ Sitter och skriver vid stora PB-datorn, därav kan jag INTE infoga bilder, inte ha varken kursiv, fet eller genomstruken text. Datorn vill absolut inte fungera hundra med blogg.se och om det är datorn eller blogg.se-fel vet jag inte, men det verkar som båda parterna SKITER FULLSTÄNDIGT i detta, så ni får hålla till godo. Märkte på förra inlägget som jag skrev på denna datonr att styckeindelningen inte fungerade heller, så har därför skapat min egna enter med lite stjärnor och krumelurer så det ska vara någorlunda lätt att läsa allt jag har på hjärtat. ~*~*~*~ Ja, som sagt, dagarna tickar på, om två veckor är det sista dagen innan BF och tiden lär avgöra om jag kommer få min lilla plutt före eller efter detta datum. Finns många spekulationer just nu. För min egna del sörplar jag hallonbladste med nejlikor i. Inbillar mig åtminstone att detta hjälper lite. Tycker åtminstone att jag känner av starkare sammandragningar. Sedan har jag fått mer ont i ryggen de senaste dagarna, varför vet jag inte. Men har fått börja använda D ryggbälte för att någorlunda kunna sitta utan att grimasiera (jäklar vilket svårt ord!). Bältet går precis runt min mage, så det ser lite lustigt ut, men hjälper det så säger jag inget om det! ~*~*~*~ Ligger fortfarande och svävar på 70-kilo, känns så skumt. Kommer ihåg paniken jag kände den gången jag börjar väga mer åt 60kg än 50kg. Det var en konstig känsla. Men å andra sidan vet jag att dessa kilona går att komma undan rätt så lindrigt - å andra sidan så har jag verkligen börjat äta osunt nu på de senaste. Visserligen har jag min dagsrutin att börja dagen med en kopp på 5dl hallonbladste och 109mg järn (varför 109 beror på att jag hade ett par järntabletter hemma som jag tog i början på graviditeten: Hemofer. Men det visade sig att de endast innehöll 9mg coh jag skulle minst äta 100 om dagen, så D fick köpa ett par andra tabletter och 9 extra gör nog varken av eller till :P) Men efter denna morgonrutin på intag i magen så börjar det. Har t.ex flera dagar på raken ätit våffelfrukost... okej, det handlar om 2 dagar, men ändå! Sedan har jag blivit alldeles galen i must. Såe en flaska påskmust på 33 cl dricker jag dagligen (däremot får stackars plutt-Rexen hicka av detta så hela magen vibrerar!). Sen blir det mycket sött och gott. Mamma-fika en gång i veckan har alltid varit något sött bakverk, hemma har jag ätit chokladbollar och häromdagen gjorde jag äppelpaj med mycket socker och kanel... så mina extra ökade kilon har nog inte bara med att BabyRex växer och gror nu på slutspurten. - Men samtidigt mår jag någorlunda bra av detta och käönner att då grö det inte så mycket att jag är lite onyttig såhär på slutet, äter ju vettig middag varje dag OCH idag ska jag nog faktiskt äta lite smörgåsar med messmör på (inte våfflor altlså). Så det blir nog bra ändå. ~*~*~*~ Hade nog inte så mycket mer att säga just nu kom jag på... Går mest och skrotar här hemma. Är nästan klar med min virkade ko, provade att virka huvudet direkt på kroppen, men kan se lite muppigt ut, så vi får se om jag sprättar upp och gör om eller låter det vara. - Finns inte så mycket mer att göra nu i väntans tider när alla förberedeleser är klara. Så det är bara att vänta som gäller. - Får se om jag skriver mer idag, annars hörs vi en annan dag!

Nothing else matters. 18 futtiga dagar kvar

Rubriken är tråkig och gemonskinlig och avslöjar vad jag lyssnar på spotify, men fick sådant musik-sug efter att just lyssna på den låten - och den är ju bra!
Annars sitter jag i ett mörkt sovrum med gardinerna fördragna för fönstret. Såhär trivs jag som bäst. Dovt ljus och hög musik som dränker alla tankar. Har en sån där typiskt skitjobbig hormon-monster dag. Stortjutit två gånger idag redan. Några få ord och jag bryter ihop som en stapel med sköra små pinnstickor. Men jag vet... allt är bara hormoner, men lika förjävla jobbigt för det.
 
Profylaxen i torsdags var väldigt givande måste jag säga! Jag och D var de enda ifrån vår föräldragrupp som var där, och resten tillhörde en annans bm föräldragrupp så de kände väl alla, men jag kände ingen som vanligt. Dock akn man ju inte ta med D någonstans utan att han stöter på någon han känner, så det var en bekant till honom där som skulle ha bebis samma dag som vi, annars var det en annan som skulle ha nu i slutet på nästa vecka, men resten skulle inte ha förän i slutet av april, så det kändes lite lustigt att inte vara den som var minst gången.
Men som sagt, vi fick börja med att slappna av med en avslappningsövning, såklart skulle BabyRex få hicka just då. Så jag blev väldigt medveten om min bubblande mage, så då försvårade det såklart avslappningen. Sedan gick en av bm igenom de tre faserna av profylax-andningen. Den tunga andningen genom näsa och ut ur mun (som att släppa luften ur en ballong) detta skulle användas vid de första värkarna, som oftast sker i hemmet. Sedan var det fas två, då man går igenom värk för värk i väntan på cm efter cm, då skulle andningen bli snabbare genom att bara dra ner luft till bröstkorgen. Sista fasen är precis innan krystfasen när det är som mest intensivt, då ska man andas på 1, 2, 3. Andas in genom näsa: 1. Ut genom mun: 2, 3...

Det är såklart att prova detta praktiskt när man inte har ont, men kan tänka mig att det kommer naturligt sen när man väl är där. Sedan tycker jag om detta, eftersom en förlossning är väldigt okontrollerbar, dessutom när det är första gången. Men att det finns något som faktiskt går att kontrollera och det är andningen. Du har något att lägga fokus på och detta känns tryggt för mig i en sådan sårbar situation. Så heja profylax-andning!
 
Vi pratade även om den positiva målbilden. Att inte tänka att när en värk varit: Att shit, hur ont kommer inte nästa värk göra?! - Istället tänka: Då var den värken avklarad, en bit på vägen till målet. Detta tänk tyckte jag var väldigt bra att framhäva. Dessutom att när det känns som värst ska man ha en målbild framför sig vad man eftersträvar. Var inte i nuet och tänk på smärtan, utan se smärtan som en del på vägen till slutmålet som i mitt fall kommer vara att äntligen få nyheten om BabyRex är en Han eller en Hon. Detta är något jag ser lika mycket fram emot som att bara få träffa min efterlängtade bebis.
 
Vi såg även en film på slutet där de tre andningsfaserna instruerades. Efter varje "värk", belönades kvinnan genom att mannen smekte henne ifrån huvud, neråt axlarna, ut längst armarna, neråt låren, ner mot benen och avslutningsvis fötterna. Denna smekning skulle göra att avslappnings-hormon skulle utsöndra till kroppen. Å jag kan verkligen se fram emot att använda mig av detta med. Efter en värk då man koncentrerat sig på andningen och varit inne i sig själv - få återvända till verkligheten med en skön smekning på ryggen, som både utsöndrar lugn och ro till kroppen innan nästa värk kommer igen. De som inte tror pappor har något inne på förlossningsrummet att göra, misstar sig. Det finns massa uppgifter genom stöttning och uppassning att sysselsätta sig med som blivande far.
 
Ja och som sagt så tickar dagarna återigen på, mindre än tre veckor till BF, å tänker man såhär så är det den 25e om 2 dagar och från och med då så VET JAG att jag kommer ha en bebis inom en månad, för längre kommer jag inte få gå havande. Denna tanke är såklart skrämmande, men ändå så... ja, denna obeskrivliga längtan. Vem kunde ana att man kunde längta till något "okänt" så mycket.
Men bebis får verkligen komma närsomhelst nu, för allt är klart och bara väntar på att få användas av bebis. Igår bäddade jag vaggan och ställde in den i BabyRex rummet, tog några kort förut, så tänkte lägga upp lite kort här så får ni se hur mysigt rummet blev, men framförallt vaggan. Som fortfarande tyvärr var tråkigt dyr, men fy satan vad nöjd jag är att det blev den vaggan. För den ser så otroigt mysig ut. Som ett riktigt litet näste som bara är bäst nog till min lilla krabat. Så jag avslutar nog att lägga upp bilderna och sedan får inlägget vara slut, för nu börjar det bli riktigt suddi-ruddigt för ögonen, så snart ser jag knappt vilka bokstäver jag skriver. Det är det sämsta att se dåligt och haft en gråt-dag, då sjunker synnivån till under hälften från 0-100 på tre röda.

Enjoy the picture!
 
 
 
 
 
 
 

Vecka 38 (37+0) och bara 20 dagar kvar

Hej hej! Det blir så förvirrande när jag tänker att det är 3 veckor kvar och 3 x 7 är 21, men ändå är det bara 20 dagar kvar till BF, men det blir att på onsdagen är det 1 dag kvar och sen är bf 0... ja, eller nåt sånt. Det blir riktigt vimsigt i huvudet oavsett! Men från och med idag är BabyRex färdigbakad , nu ska vi bara se hur länge bäbben vill vara inne på efterbakning så den gottar till sig riktigt ordentligt ;)

Veckan som gått har varit 100% tuta och köra. Lördags var det jönköping med IKEA (fast vi handlade ingenting där) Vi köpte ett dubbel-våffeljärn på Jula och till min förvåning så blev det en baby-badbalja med insats ifrån Biltema - typ det sista stället jag trodde skulle ha sånt, men där ser man! Söndagvar det bara tuta och köra igen för då blev det helstädning av huset. Jag tog övervåningen och D tog undervåningen och det blev en heldag så då var både kropp och själ rätt så död efter det med.

Måndag startade med kompis-besök ifrån Skåneland. Som tur var kom D hem tidigare så då kunde vi båda åka tillsammans och hämta upp S ifrån Falköping. Sen var det varit mysbesök fram tills igår - onsdag.
Jag förstår nu hur mycket jag uppskattar att träffa kompisar som man inte träffar särskilt ofta och hur mycket munnen kan gå i ett då. Kan liksom prata om ALLT och inte bara då med D, utan med någon som inte hört mitt bebis-tjat varje dag med krämpor och så stories from the past. Nej, verkligen helmysigt att umgås med en kvinnlig varelse då och då med. Men sen märkte jag igår när jag åkte bussen hem efter jag droppat av S vid tåget - att JISSES vad slut i kroppen jag var. Då hade jag sovit halvkasst både tisdag och onsdagnatt p.g.a rygg- och ljumskont, dessutom hade vi gått omkring i Ulricehamn hela tisdagen med och det blir en markant skillnad att gå omkring mycket från att bara sitta och glo på TV, sen är man på ett annat helspänn såklart när man umgås med människor som man inte träffar dagligen - blir att man vill få ut så mycket av tiden som möjligt, vilket resulterar i att sen när man äntligen kan slappna av till fullo så känner man sig DÖDi kroppen.

Men det blev ingen långvarig vila igår heller, eftersom babyproffsen ringde och meddelade att vaggan hade kommit. Då åkte jag och D dit direkt när han kommit hem ifrån jobbet. Sen var vi inte hemma fören vid 18-tiden, käkade mat och sen skulle vi montera ihop vaggan - Men FÖRST skulle vi rulla ihop madrasserna som S sovit på och då skulle jag ta ett spännband och sno runt OCH lyckas få spännbandets spänne rakt på knölen vid handleden. DET var droppen som fick bägaren att rinna över. Jag hade ont i kroppen och var så trött och även om det inte gjorde jätteont (men kändes) så började tårarna spruta obehindrat och jag snyftade fram att jag var så trött och allt kändes jättehemskt just då.
Min ängel till man visar då sin allra bäst sida. Han tar mig till sin famn och kramar och vyssar och säger att allt kommer bli bra och låter mig få gråta ut alla mina hornon-monster-tårar, Han leder mig sedan till sängen och bäddar upp. Placerar mig under täcke och filtar, ger mig en kopp te och sätter på harry potter på bandspelaren och kramar mig tills alla tårar lämnat mina ögon.
Sedan så satt jag där inne i sovrummet och låter kroppen och knoppen äntligen få slappna av efter intensiva dagar, medan D själv är ute i hallen och försöker montera ihop vaggan med en instruktionsbok som är rena grekiskan. Jag hör honom stöna och stonka och jämra över att "Nu blev de fel" och "Den passar inte där". Jag säger till honom att han behöver inte sätta ihop vaggan själv, att vi kan göra det imorgon, det är inget jag begär av honom. Jag vet ju hur lite tålamod han har när det gäller sådana saker och dessutom hade han också sovit dåligt på natten och led av sin egna huvudvärk.
Sedan slumrar jag till en stund och nästa gång jag öppnar ögonen så är det när D rullar in den färdigmonterade vaggan - och just i det ögonblicket var det de finast jag sett. Å den kärlek som bubblade upp inom mig. Det hade tagit en timma och mycket tålamod, men han hade monterat ihop hela vaggan själv och samtidigt låtit mig få sova. Å den kärleken...
 
Så det var onsdagen... torsdagen var idag. Ny vecka för BabyRex och dagarna för nedräkningen blir allt färre.
Vi började dagen med MVC-besök vid 8-tiden, Det var stick i fingret där sockret såg bra ut MEN järnet var en annan femma. Det låg på 96 och var väldigt lågt, ovanlig då jag på de tidigare baby-besiktningarna gått igenom och haft ett väldigt bra järnvärde. Men nu var det lågt (och de kan ju förklara varför jag är så extra trött). Kosten är den samma, men bebis tar såklart mycket järn av mig, och då jag haft så bra värden innan har jag inte behövt ta några tabletter, men nu så får jag nog börja och hoppas att jag inte blir så stenhård i magen som folk säger att de blir av järntabletter.
Vi pratade även om förlossningar. Hur jag kände inför den. Sa att jag var ovanligt lugn, ingen rädsla mera åt det nyfikna hållet. De flesta ställningar kan jag tänka mig, men slipper jag stå på alla fyra, så blir jag glad för det. Vill dessutom ha det så naturligt som möjligt: Bad, akupunktur och lustgas, helst ingen ryggmärgsbedövning.
Efter det pratet var det dags att lyssna på hjärtljuden. De låg på 140 som vanligt, sedan var det sf-måttet som han fick till 31... det var besynnerligt. Gången innan jag var hos bm var det studenten som mätte 32, gången innan dess 30 och nu 31. Så det var ett bekymmer att måttet varit snarlikt tre besök på raken, så då bokades ett tillväxtultraljud idag med vid 13.45. Detta tyckte jag var bra då jag ändå skulle vara i stan hela dagen (vilket jag fortfarande befinner mig).
Så när besöket var avklarat var kl ca kvart i nio. Ringde då och pratade med mamma en stund, sedan fördrev jag tiden inne på MVC (skulle vänta på att F skulle bli klar med sitt besök som hon skulle vara på vid 10)
När jag hade suttit på samma ställe i ca en timma så fick jag så förbaskat ont. De hära förvärkarna är sällsynta, men det måste verkligen ha varit en där och då. Det kändes först som ett hugg i ena sidan på ryggen, sedan strålade smärtan fram till magen och höll i sig. Det blev mer och mer intensivt och jag ställde mig upp och försökte gå bort smärtan. När smärtan nådde sin topp visste jag inte riktigt VART jag skulle ta vägen. Det gjorde så jävla ont och övervägde en stund att gå in på toaletten och lägga mig på golvet eller nåt. (Vilket D sa i efterhand att det hade inte varit så smidigt ifall jag svimmat, ingen hade ju letat efter mig där - Sant! Men man tänker inte så rationellt just då). Men efter en stund som kändes som en evighet avtog såklart smärtan och jag kunde känna en viss stolthet över mig själv att jag klarat av det helt på egen hand. För chansen är störst att jag kommer vara själv sen när första värken kommer och då måste jag ju kunna hantera den smärtan själv innan någon (helst D) kan vara hos mig. Så det kändes som dagens prövning.
 
Tjugo i elva hann klockan bli innan F var klar. Först skulle hon flytta på sin bil och det var ju lögn, för det var bilkaos i stan. Både Kappahl och Lindex hade butiksöppning så ALLA skulle såklart dit, så alla parkeringar var så gott som upptagna. Sen gick vi till Kappahl och två storstadtjejer så får vi nästintill panik när det är sådant butikskaos med så mycket folk. Köerna var obeskrivligt långa till både provrum och kassa, så vi varade inte så länge inne på Kappahl. Vi gick in på handelsbanken och där hade de godis, två havande kvinnors dröm. Så där tog vi ogenerat nävar fulla med godis som var inlindat i godispapper. Sedan begav vi oss till nästa butikskaos: Lindex. Lika mycket folk där, men där stötte vi även på två av gravid-mammorna som vi skulle fika med sedan. Till vår förtjusning hade det även godis där med som vi grabbade tag i. Dessutom serverades cider ur plastglas som var riktigt gött. Efter att varit och snokat på Lindex utan att köpa något så beslöt vi oss för att gå till cafét Format och invänta de andra fikande mammorna. Det var till min förvåning ett väldigt fint café, att jag aldrig varit där innan! Dit ska jag nog gå fler gånger. Inga sjuka priser heller: En flaska must och en halv baguette med ost och skinka kostade 49:-. Sedan kom de andra, så sammanlagt var vi fem blivande mammor med jättemagar, varav en skulle haft i söndags och var nu på övertid.
Vi snackade om allt möjligt och jag passade på då min mage var så liten att även köpa en bit kladdkaka med en stor klick grädde och en kopp te. Det gick på samma pris som föregående beställning :P
Där satt vi sedan från kl 12  till halv två, då började vi packa ihop oss och jag gick tillbaka till MVC för tillväxtul.
 
Ultraljudet gick bra! Han mätte huvud och lår, kollade fostervatten och hjärtat, bebisens mage och blåsa. Han kunde se att bebisen låg långt ner - vilket kunde vara förklaringen till det låga sf-måttet.
Inne på bm:s rum skrev han in alla mått och kom fram till att det var en "normal" bebis.  Han uppskattade att BabyRex vägde ca 2880 g just nu och det betyder att bebis kommer väga mer än sin pappa, även om BabyRex kommer en vecka för tidigt. Bm sa även något med -2.4%. Om det sen betydde att bebis låg på -2.4% just nu ifrån födelsevikt, eller om det uppskattas att han ska ligga på ett ungefär -2.4% när bebis föds, fick jag inget riktigt hum om. Men som sagt så var det ett väldigt normalt litet barn och jag följde ju min kurva klanderfritt.
Däremot så kan jag inte skryta längre, som jag nämnde i föregående inlägg att jag gått upp 0 kg. För imorse när jag vägde mig hos MVC stod vågen på precis 72. Men det tyckte jag var fusk för då hade jag både ätit frukost och hade masssa kläder på mig!
 
Jaja, allt ser som sagt bra ut... och NU ringde D och sa att han var i stan. Så nu får jag börja runda av och packa ihop (sitter på biblioteket) och kl 16 så ska vi på profylaxkursen och innan dess hade jag tänkt hinna köpa hallonbladste, för nu ska vi träna BabyRex att komma ut ;) hehe... så då ska jag gå till hälsokraft-butiken och köpa det och möta upp D.

Vi hörs, och troligen i nästa inlägg så kommer en bild på den underbart fina vaggan och eventuellt även kort på BabyRex rum för nu är det ju helt komplett, hihi!

Vecka 12 redan? 23 dagar kvar

 
Hello Monday-cloud!
Ska visa för er vad det första jag såg när jag vaknade imorse. Mina ögon slogs upp och möttes av ett par ögon tillbaka, blev lite förvånad först, haha ;)
 
 
Förklaring: Drömde nämligen inatt att D var så dum, han var riktigt dum. Jag vaknade upp och då var kl 3.25 och jag var så arg på honom för han vart så dum. Såklart vaknade D när jag vaknade och jag sa lite sömndrucket gång på gång; Du är så¨dum, så dum...
Så imorse när han gick upp frågade han om jag ville ha hans täcke med och gosa in mig i, svarade nej. Men fick Leo att krama om istället när D lämnade sängen. Men detta kom jag såklart inte ihåg till en början. Så när jag vaknar och tittar in i dessa gosedjursögon, då blev jag riktigt förvånad! haha, men ja, kom ju på sen varför och det som var skönt när jag vaknade var att jag inte kände mig arg på D längre.

D är föresten rätt söt. Han har nämligen drömt om vår bebis två gånger på en vecka. Då har han drömt om en pojke med mörkt hår... lite kul att han drömmer om en pojke, men tror att de gömmer sig en lurig liten tös i magen och jag är stensäker på att det är en pojk, men drömt om den här lilla flickan med vackra ögon... åh, det är så spännande!
 
Det är idag 23 dagar kvar... jisses. Det är 3 dagar kvar till  MVC-besök då vi ska planera hur jag vill ha förlossningen. Har fortfarande ingen aning, men kan väl tänka mig vissa saker :)
Det var föresten i fredags när jag var på 90.1 % som jag gick över i nionde  månaden. Så nu är jag officiellt i sista månaden och som sagt på torsdag om endast tre dagar anses min bebis färdigbakad, sen är bara frågan När denna lilla varelse vill tänka sig att titta ut. Allt är klart, förutom att jag väntar på att babyproffsen i Borås ska ringa och säga att vaggan har kommit... konstigt nog är jag orolig att det ska vara fel färg på den :/ Har tydligt sagt att det ska vara valnötsfärg, men tänk om den kommer som vit?! Kommer jag vara snäll då och se förbi det... nej, hoppas inte det. För ska jag/vi betala svindyra pengar så vill vi såklart ha rätt produkt som vi begärt, även om det bara är färgen det är fel på.

Såhär ser det ut på dagens grav-app... nära nära nu :)
 
Nu när det är endast tre veckor kvar kan jag inte längre säga att jag står på  noll kg uppgång. För första gången i mitt liv väger jag öve 70 kg, känns konstigt, men vet ju om att det är kg som kommer gå ner sen efter bebis ploppat ut, men det är ändå lite olustigt  att jag ska gå upp nu de sista veckorna. De roligaste med nästa kort är att ifrån min vy är magen ALLTID ivägen när man tittar neråt, vilket då faktiskt syns på detta kort, hehe.
 
 
Så veckans planering: Just nu sitter jag och dödar tid innan jag ska åka upp till Falköping, och till min glada förvåning så kom D hem nu nyss för det är tyvärr lite stillestånd på jobbfronten när markägare inte har tid att träffas och jobb blir klara fortare än förväntat. Så då ska han köra upp mig till Falköping så slipper jag åka buss.
Varför ska jag till Falköping då? Jo, Sofie kommer idag och stannar till Onsdag. Det ska bli riktigt kul att träffas. Speciellt då vi inte träffats sen jag blev gravid i princip och för en annan är det lite otympligt att ta sig längre sträckor. Så då är det jättekul att hon kommer nerifrån Skåneland så hon får se mig, magen och huset :)
 
Så halva veckan uppbokad med besök. Torsdag som sagt är det MVC på morgonen, sen blir det väl att jag stannar i stan hela dagen (ingen idé att åka hem emellanåt) för vid 12-tiden är det grav-fika med de andra mammorna (om de inte kläckt innan dess) Då ska vi fika på Format som jag aldrig varit på, så det kan bli spännande att prova något nytt. Fikar vi så länge som vi gjorde förra torsdagen så kommer klockan hinna bli 14 och eftersom profylaxen är vid 16 så stannar jag i stan och möter upp D där. Mellan den tiden ska jag köpa hallonbladste med. För har planerat att fr.o.m torsdag ska jag förberedda bebis att titta ut genom lite olika knep:
- Dricka hallonbladste (som tränar sammandragningar)
- Äta ananas har jag hört...?
- Äta stark mat
- Studsa, dansa och hoppa
- Kanske en liten färdknäpp, vilket jag egentligen tror minst på - då bebis verkar rätt så van vid denna aktivitet ;) ... hehe
 
Helgen återstår att se, kanske kommer en bebis då, vem vet?

Gravidetetsmånad 10, men bara kalendermånad 8... 27 dagar kvar.

Det finns vissa störighetsmoment i mitt liv just nu. Nummer ett är det j*vla förbannade mobila internetet som inte fungerar för fem öre. Moset på detta är kundservice som är helkassa. Hur många gånger har vi inte ringt dit, varit i deras butik och klagat över samma jävla sak; att det är något fel på nätet?! Det ska inte ta femhundra år för en webbsida att ladda, det ska inte dyka upp Wennsidan kan inte visas när man försöker betala räkningar och det ska defenetivt inte stå att man är offline när man är anluten! Sån jävla skit. - det som är störigast just nu är att blogg.se inte fungerar hundra med dessa nätproblem. Kan visswerligen skriva, men inte infoga några bilder, så det blir ett bildlöst inlägg... och om det ens går att publiera sen får man se.. grr - Eftersom jag ska in till stan för mammafika idag vid 12, tänkte jag åka redan vid 10 för att kanske gå n på radiocentralen och kolla om de har något internet-alternativ som man kan prova utan bindningstid! För jag är så lesw på denna skiten, usch! Sen är det störigt när man inte förstår sig på grav-appen. Igår hade jag gått 90% av graviditeten, vilket i min värld betydde att jag borde bytt månad. Jo då, nu är jag i gravmånad 10/10, men står fortfarande still på kalendermånad 8/9. Tänkte att jag kanske skulle gå in i 9onde idag då jag går in i v 37 (36+0) och det är precis 4 veckor kvar, mem nej då, fortfarande 8! Liten bagatell visserligen. Men har man börjat brusa för en sak så kan man fortsätta spä på lite. Igår (för att prata om något roligare) så skrev vi på faderskapspapper. Så nu är det delad vårdnad, ansvar och skyldigheter som gäller för lilla BabyRex. Det var inte så läskigt dramatiskt som jag byggt upp i mitt huvud. Hon var rätt frodlig och visade tre papper som skulle skrivas på och vad varje papper innebar. Vi satt väl mest och nickade på huvudet och sa inte så mycket. Allt var klart på en halvtimma, så nu kan man checka av den delen. Otroligt egentigen vad mycket saker som måste ordnas bara för man blir med barn :P Det fanns något fint diagram som man gick efter, tillkomsten skullle blivit någon gång mellan 11 juni - 9 sep, så det var en rätt lång tidsperiod, men det är väl för att de ska finnas lite andrum. Men vi fick lova dyrt och heligt att vi minst EN gång delat lakan med varandra, å skulle detta inte stämma så har vi begått kontraktsbrott. Men jag kan nog med 110% säkerhet säga att vi har gjort det minst en gång under den tidsperioden :P Haha, från sex till sex så att säga. I tisdags när jag skulle till frisören (något jag gör mindre än en gång om året men som jag faktiskt låter unna mig! Speciellt nu när jag bara känner mig tjock, deppig, obekväm ... etc) Då fick jag så snällt skjuts av Simone in till stan, hon går ju också i väntans tider då hennes chillor ska ha smått i maj. jag var lite nyfiken då hur hon visste att det skulle bli smått just då. Hon svarade att hon övervakat akten, men jag var fortfarande nyfiken på hur hon visste att de inte skjutit löst, men tydligen är det så att de släåpper en brunstplugg. Detta tyckte jag var väldigt farcinerande! Varför är vi människor inte skapta så? Visserligen kan vissa få en s.k nidblödning när ägget fäster, men det dröjer ju dagar efter befruktningen. Hade varit så smidigt om vi också släppte en brunstplugg efteråt för att veta om det tagit sig, så skulle man inte behöva gå månad efter månad med klump i magen och inte veta OM det är en bebis där eller inte :P hehe, som sagt, farcinerande hur naturen skapat det egentligen. Så nu börjar tiden ticka på och ska jag hinna klä mig och äta frukost så får jag nog sno mig lite. Kändes som det blev ett rätt gnälligt och innehållslöst inlägg, men nu kommer det riktigt spännande att se om det kommer gå att publicera utan att det blir Webbsidan kan inte visas och jag får börja om från ruta ett .s

30 Dagar kvar är bara en Månad.

Då börjar det närma sig steg för steg. För 70 dagar sen började jag skriva på den här bloggen. På 70 dagar har jag hunnit skriva 28 inlägg (detta 29e räknas inte) 28/70 = 0.4. Detta måste innebära om min matematiska hjärna inte är allt för trött att av 70 dagar har jag bara tillbringat 40% här, känns rätt litet eller? På en hel vecka på 7 dagar har jag bara skrvit här 2.8 dagar i veckan. Men sen vet jag ju om att belastningen är lite snefördelad. I Januari var jag nog väldigt flitig att skriva varannan dag åtminstone, och i februari har jag kanske skrivit var tredje, fjärde dag och nu i mars har de knappt blivit två inlägg på elva dagar eller nåt sånt... varför rabblar jag föresten allt det här? Jo, de är intressant hur "lite" jag dokumenterar om det här Gravid-livet, fast det känns rätt mycket och nu är det bara en månad kvar av detta liv och sen börjar ett helt nytt liv.
 
Den där lilla varelsen i magen som sparkar mig nästintill blå ibland, som de känns. Den ska snart komma ut och bara utskedet kan jag inte ens föreställa mig. Hur kommer min kropp reagera, men framförallt mitt psyke?
Jag föreställer mig att jag kommer fokusera på den kommande smärtan som något som gör förjävla ont, men så länge jag håller fokus så kommer allt bli bra och smärtan kommer gå över tillsist. Men vad händer om jag tappar all kontroll? Som den Crybaby jag vart nu de senaste kanske jag kommer ligga där med tårarna sprutandeoch skrika att det går inte, jag klarar det inte... jag hoppas vid alla makter att det inte blir så, överlag att det inte blir så mycket skrikande. Det känns inte riktigt som "jag". Nä, jag satsar på hård fokus och förhoppningsvis kommer jag långt på det.
 
Dagen till ära har jag faktiskt klätt mig i enbart  grav-kläder.Inte för att jag inte kan ha mina vanliga kläder, förvånansvärt kan jag ha mycket av de jag hade tidigare, i alla fall tröjor och linnen. Men för att piffa upp dagen då det är den 11e och min bebis är beräknad om en månad. Tänkte jag gå hela vägen och köra det här pastellglada färgerna som hör till mamma-kläder. Men tycker jag är rätt så söt ändå ;) Bjuder på TVÅ bilder - då den ena bilden skulle kommit med i förra inlägget, men blogg.se är dum och inte alltid vill infoga mina bilder så får ni TVÅ bilder. En på dagens outfit med det färgglada och så förra veckans bild som är en klassisk "buddah-bild"
 
 
 
Helgen som gick började i fredags då jag åkte in till stan för att prata med FK om hur jag ska ta ut mina föräldradagar. Har nu kommit fram till att börja ta ut dem redan 8e april, oavsett om bebis är ute då eller inte. Mitt resonemang lyder såhär: Jag ska vara hemma med min lilla BabyRex oavsett vad t.o.m Aug -14 då jag ska börja studera igen. Så ledigheten i sig är redan bestämd, så föräldradagarna ser jag mer som inkomstdagar, då jag får pengar vilket verkligen behövs eftersom jag inte fått några pengar sen januari då jag jobbade en snutt första advent. OM jag nu skulle vänta med att anmäla dagarna till FK tills plutten kommer ut vilket kan i verkligheten dröja till 25e april så är chansen att jag inte får ett korvöre fören sista maj om ens det. Det kan då bli lite knapert för min del om jag ska gå och handla blöjor och måste antingen be D om pengar eller ta av sparpengarna vilket jag ogärna vill - Så anmäler jag redan nu att jag vill ha pengar fr.o.m 8e april (vilket är måndagen den veckan som är BF)  så kommer jag få pengar i april... om inte FK klantar till sig! Då kan jag ta ut fem dagar först i en 4 månaders period och se hur pengarna räcker. Sen när mina dagar är slut så är det bara att ta på Ds dagar. Vitsen att inte "spara" på dagarna är att sen när jag börjar studera så har både jag och D väldigt flexibellt och kan vara hemma med lillen om så behövs men ändå få in den stadiga inkomsten. Det är fördelen när man inte har en arbetsgivare att behöva bråka med ;)
 
Så efter att varit inne på FK hela TVÅ gånger för att få mina frågetecken utredda så kunde jag även njuta av en god fika på stan, samt köpa lite mer garn så jag kan virka hela min bondgård i dessa väntans tider ;)
Sedan var det klassisk fredagsmys på kvällen med gladiatorena och farmen, och jag blev så tjurig när AK åkte ut. Typiskt!!
 
Lördagen var det inplanerad roadtrip uppåt västra götaland. Slutmålet var Vänersborg, så nu har man varit där också och träffat ännu en av Ds kompisar ifrån skolan. Är det dock inte lite ironiskt att den som typ bor "närmast" - Skövde, har jag inte fått träffa än. Men ibland är det så, att de som bor närmast har som "längst" att åka och bökigt som fan är det.
Men det var riktigt trevligt att träffa både Patrik och My som inte var svåra att umgås med alls.Vi kom dit strex innan tre-snåret. Pratade lite, gick omkring på gården i den iskalla blåsten för att karlana skulle få gå och kolla på alla maskiner och "roliga" leksaker. Sedan blev det premiärgrillat med gott kött, potatisgratäng, sallad och sås. Efterätt blev det fransk panacotta med vit choklad, så gott!.
Vi tittade även på skämtet till melodifestivalfinalen, fast vi satt nog mest och pratade sönder hela promgrammet. nu i efterhand får jag sitta och lyssna på alla låtar på spotify för att se om det var något att ha överhuvudtaget. Känns ju alltid lättare att ta till sig låtarna när man bara kan lyssna på dem och inte behöver se dem. Vi åkte hem lite efter tio och var hemma vid midnatt och då var vi båda riktigt trötta!

Söndag... ja det var en jävla skitdag. Kände mig grinig, osocial, deppig... ja, allmänt pms-monstrig med humör som gick upp och ner och ingen nytta gjorde jag på hela dagen.
Däremot gjorde D dessto mer. han fixade klart det sista till barnkammaren vilket innebar en sista målning på taklisterna och att slipa ner dörren så det går att stänga helt.
Är så fruktansvärt nöjd med hur rummet blev, den gröna färgen blev riktigt snygg till det vita taket och det mörka golvet. Nu är det bara möbleringen kvar innan jag kan "outa" rummet helt och hållet. Än så länge står det bara en tv därinne och vaggan kommer inte komme fören om tidigast två veckor :(
Men det snyggast i rummet är Dinousarierna på väggen som blivande faster E köpte. Hihi, skitgulliga!
 
 
 
Från BabyRexar och Dinosar till bara Babiesar. Det verkar bli ett riktigt BabyBoom-år.
Först ska vi få vår BabyRex nu i April, sen ska Ds kompis i Skövde ha i början på Juni, sen fick vi veta igår att de vi hälsade på i Vänersborg ska OCKSÅ ha barn i år, fastän i slutet på September. Haha. Nu är det bara en kompis kvar av Ds som inte förökar sig. Men de är ju också i den åldern 25isch. Sen kan jag väl tycka att de kan vara dags för mina kompisar att börja skaffa smått, men de kommer nog det med. Men riktigt kul för D att ha så många nära kompisar som ska bli pappor, då kan han ha många att prata med om alla bebis-saker. Kan nog vara nyttigt för honom :)
Så tillsist så avslutar vi detta lååååånga inlägg med dagens planering; Sushi!
Syster M är ledig, så då ska vi åka till stan. Hon ska handla lite, jag tänkte gå förbi frisören och se om det finns några tider snarast. Sen ska vi kolla in sushi.stället i stan och se om det är något att ha.
Sen får väl resten av dagen bestå av att göra såna där saker jag borde gjort igår, men som jag lika gärna kan göra idag. ;) Så till alla glada goa läsare önskar jag er en bra måndag (trots det kalla vädret) Så lär ni nog höra mer härifrån inom kort. Tjingeling!

V 36 och fixerad! ... 34 dagar kvar

Hej. Ännu en massa dagar som gått utan något hojt härifrån. Får väl erkänna att det småbesvärliga att blogga ligger i att jag har en trotsig treåring hemma i form av den stationära datorn som är jätteseg och vägrar t.ex få blogg.se att fungera som det ska (kan t.ex inte infoga bilder och dylikt). Så då är det den lilla rosa datorn som gäller. Men det är rätt otympligt att sitta och skriva vid den med tjockis-magen. just nu sitter jag i sängen med en kudde som datorbord för att få upp den i ett bra läge, och ändå kommer obehag i ryggen och tryckande känsla mot revbenen, så vi får se hur länge jag orkar skriva.
 
Har nyss varit på bebis-besiktning nummer 7. Går in i v 36 (35+0) idag och då står det på gravid-appen att bebisen vid det här laget ska ha lagt sig med huvudet neråt. Vilket jag i förbifarten dumförklarat min bebis. Har känt en hård bula uppe på höger sida vid revbenen och antog att de vart bebisens huvud och att den var trög och inte förstod att den skulle ut åt andra hållet. Men idag skulle bm kolla om bebis var fixerad. Fick inte gå till min ordinarie bm, utan en bm student, men hon var väldigt trevlig. Hon påstod att hon kände huvudet där nere. Jag frågasatte och sa att är det inte huvudet jag känner här uppe i revbenen. Så då fick hon kalla in min ordinarie bm ändå. Han tyckte också han kände huvudet neråt. men jag var FORTFARANDE skeptisk. så, de gjorde ul - jajamän! Min bebis är inte dum den! Bebis ligger med huvudet långt ner och är fixerad och det jag trott varit bebis huvud är egentligen bebis feta lilla rumpa som varit sådan besvär för mina revben. Haha <3 Har nästan lite dåligt samvete att jag dumförklarat min avkomma. Men det är ett ofött geni, ligger som den ska, och följer kurvan perfekt!
Dagens sf-mått låg på 32 cm, så ökat 2 cm sen sist och hjärtslag på 140. Fortfarande låga och fina så mina misstankar om en BabyPojke förblir. Har dessutom upptäckt en hormonrand över naveln. En väldigt blek dock och inte "hel" då den inte är under naveln, utan bara över naveln, men ändå en hormonrand (pojkbebis?)
Nu blir nästa besök om 2 veckor då det blir besök varannan vecka nu, så tiden går! Fastän jag inte gör så mycket hemma; Bara slöar, tittar på tv, äter och sover så går veckorna fort ändå.
 
Nästa onsdag ska D och jag på möte och skriva på faderskapsbevis. Han köper alltså grisen i säcken och skriver på att det är hans bebis innan han hunnit kontrollera den - chansen att det är en "yrrol"-bebis som är lite mörk under ögonen är ju rätt liten så sätt. Men detta är något vi skojat om hela tiden. Så ska verkligen försöka hålla mig allvarlig till det mötet, för av andras erfarenhet så är det inte populärt att skoja om detta, fastän man gärna vill försöka.
 
Veckan därpå går jag in i v 38, och då ska bebisen vara färdigbakad, men vill helst att bebis stannar kvar till efter den torsdagen eftersom vi ska prata om hur jag/vi vill ha förlossningen och tankar och så, och på eftermiddagen ska vi på psykoprofylax kurs. Vilket jag hoppas kan hjälpa mycket. För jag skulle gärna vilja kunna klara mig på endast andning och lustgas. Men har nog insett att jag vet nog Den Dagen hur jag vill ha det. kan inte riktigt sitta nu och spekulera hur jag vill ha det en dag jag inte vet något om egentligen.
 
 
Till sist tänkte jag avsluta detta inlägg med det här fenomenet Drömmen om Gravidmagen.
Jag tror nog alla som vill bli gravida har den här drömmen om gravidmagen. Den är rund och go. Perfekt på alla sätt och vis. Nu vet jag bättre: det är en fet myt!
Först sitter man gravid och undrar varför magen aldrig kommer, varför syns det inte. Magen är ändå din bekräftelse att det är något värdefullt där inne - men ack, sen kommer den. Förr eller senare. Då sitter du där sen och kan inte sitta rakt för du får ont i ryggen och det känns som bysten och magen sitter ihop och det är allmänt trångt i den regionen. Du har bristningar. Å får du dem inte under graviditeten så kommer de ändå synas efteråt - den mage har stretchat kraftigt! Men det är inte bara magen som kan få dessa bebis-ristningarna, även brösten får sitt. Brösten är inte så vackra heller. till den dag då livmoderkanten sitter så ångt upp att bygelbehåar är ett stort No no, får du ha på dig mjuka behåar som får brösten att hänge tungt som två ledsna påsar.
Magen är fin med kläder på, men så fort du går förbi en spegel måste du nästan backa tillbaka för att ta en titt igen:  Är det verkligen Din spegelbild Du ser, Du ser inte ut som Du. Du har en jättebula där fram.
Fosterrörelserna är jättemysiga... till en början. Sen blir du bara irriterad när du inte får sova på natten för att det trycker mot blåsan . Du känner dig kissnödig femtielva gånger på en kvart. Att hitta den perfekta sovställningen finsn inte, för alla sätt du testar känns bra i fem minuter innan någon del av din kropp ömmar.
 
Oh ja, drömmen om gravidmagen är härlig... när det är en dröm. Men du märker rätt snart sen vilket stonk och stön det kommer bli på dig själv!
 
Däremot måste jag säga till min egna fördel att jag fick en fin komplimang av den där hanen häromdagen. När jag fick en sån där dipp när man bara känner sig tjock och otymplig så säger han att jag ser mycket slankare ut i formen nu. Kroppen har liksom stramat upp sig med ett smalt utseende, fastän jag ser ut som en mätt orm på framsidan. Sen får jag många kommentarar att jag har en så liten mage och folk höjer på ögonbrynen när jag säger att det bara är fem veckor kvar för jag ser så liten ut. - Åh det tackar jag och tar emot, dessto mindre mage, dessto mindre att bli av med sedan ;)
 
Spänningen stiger. är det 3 veckor kvar, 4, 5, 6? Det som går att säga är att jag defenetivt har en bebis om 7 veckor vilket ör mindre än 50 dagar, iiih!!
 

RSS 2.0