BabyAnkan

God morgon säger jag idag från Lund och ifrån ett vackert hotellrum. Vi ska fira Angie son fyllde 20 år i veckan. Så det betyder hotellvistelse för mig med mjuk säng och hotellfrukost.

På bebisfronten känner jag mig "lättad". Idag är jag i v 10+2 (enligt egna beräkningar). Det betyder att jag kommit längre i denna graviditet än i våras. I våras började jag få blodspår i 10+2. Men denna gången är trosorna superbra (men jag ska erkänna att jag kontrollerar pappret varje gång jag varit på toa... måste försöka sluta med de...)

Enligt alla appar (å det är många jag har) ska Marängen vara som en oliv nu.

Symptommässigt: Det är inte många, men det är okej. Jag får lite kväljningar ibland när jag böjer mig (typ när jag borstar tänder). Jag har lite illamående tidigt på morgonen, men det brukar hjälpa med en frukt (eller tre..). Jag känner av lite växtvärk stundtals. Men som sagt det är inte mycket.

Men jag känner mig lugn att allt är bra denna gången tack vare det supertidiga ul som visade ett hjärta som slog. Om en månad (16e nov) ska vi till Borås och göra ett tidigt ul för att kunna se lite mer levande kropp och inte bara ett tickande hjärta. Det ser jag verkligen fram emot.

Jag ser också fram emot när det börjar bukta på magen. Jag tror att jag var i v 14-15 när jag tog det första kortet på Babyrex magen och då såg jag att det buktade ut från blygbenet och upp mot naveln  Det ska bli jättespännande hur tidigt jag kommer se den buktningen denna gången.

För än så länge är bebis bara en oliv i livmodern och syns inte alls.

Nu är klockan dags för frukost. Så jag ska börja avrunda.

Men det är som så kul att jag börjar slappna av mer att det kanske går denna gång 

Nu vet dessutom både mamma och pappa, mina systrar, Angie och 

 mina närmsta vänner. Så det är "out there".

Mot frukosten!

Samtidigt så händer det inte så mycket i gravid gravidvecka 8. å det hsr imyr hänt jättemycket innsn heller, mer än att jag oroat mig att det inte ska bli något denna gång heller. Men i måndags 1 oktober var jag på inskrivning och eftersom jag gjorde en "fuling"  kunde jsg tigga till mig ett ul. Så då kunde sköterskan se ett pyttehjärta som slog starkt. Dock var bebis för liten för att mäta. Men viktigast var att se det första tecknet på liv 💜

Just i stunden är jag på väg till mvc igen, eftersom de glömde ta blodtryck på mig i måndags. Så ska jag även be om en kopp som jag ska kissa i nästa gång jag ska dit, för det fick jag inte heller. Undrar dock vad för typ av kiss det ska vara eftersom nästa tid är kl 15. Det kan ju inte vara morgonkiss (?)

För övrigt mår jag rätt illa konstant, vilket jag gjort sen två veckor tillbaka nu. Blir illamående om jag inte ätit på några timmar. Mår också dåligt när jag äter vissa saker och "för mycket". Kunde t.ex inte ens äts upp en hel köp-paj och de har jag tidigare knappt blivit mätt på. Så jag är i princip jämt hungrig, men ändå inte. Så just matgrejen kämpar jag med just nu. 

kommer som sagt inte ihåg hur jag mådde med A (mer än att jag mådde dåligt). Men jag inser att jag blev bortskämd med att kunna vara hemma och må dåligt. Till skillnad från nu när jag måste åka buss varje dag och jobba med folk och "låtsas" må bra.

Nu är taxin snart framme så ska avrunda. Men skriver antagligen nästa gång runt 12e eller 16e (12 oktober kommer mina föräldrar och då ska jag berätta igen för dem och 16e är inskrivning del 2). För då kanske det finns lite mer att uppdatera om.

Avslutar med obligatorisk smörgåsfika efter mvc besök bild