BF+4 ... en envis jäkla Maräng.

Det är så typiskt att vara bortskämd med en fantastisk förlossningsstart med första barnet. Då har jag redan rätt höga krav med nummer två. Men denna Maräng verkar vara för jäkla envis, å här ska ingen mamma få bestämma nåt - nej nej.

Men

jag försöker i alla fall.

I natten mellan fredag och lördag vaknade jag vid 2.30 med molvärk. Det kom och gick, oregelbundet, men det kändes (å jag hoppades!). Efter några värkar i sängen - där jag nästan var rädd att röra mig ifall det skulle försvinna - så gick jag till sist upp. Jag satte på Tv:n och satt sen och guppade på pilatesbollen till x antal avsnitt av Vänner. När klockan började närma sig 5-6, så lade jsg mig i soffan... och stensomna. Vaknar någon timma senare och då är all värk borta.
Kände mig så jäkla snuvad!!

Så hels lördagen kände jag mig trött och låg och ville bara ha tillbaka lite smärta - men nä ingenting.

Så jag fick se ESC finalen i lugn å ro hemma. Men all besvikelse gjorde mig rätt likgiltig till programmet.

Så idag söndag ville jag hitta på nåt kul för att få tankarna på nåt annat. Så vi åkte till Mösseberg där jag och A gick upp och ner i tornet. 418 trappsteg t/r, men det enda som kändes var i ljumskarna efteråt. Å med denna konstiga host-förkylningen jag dragit på mig, så blev jag bara mest matt i kroppen.



Så, som sagt, jag försöker mina små knep.
Men det är tydligen denna bebis som bestämmer ändå.

Nu race:ar vi mest mot tiden: Blir det en Oxe eller en Tvilling och kommer jag få se bebis på utsidan eller på insidan via ett ultraljud först.

Time Will Tell. Men BF+5 kommer vi nog åtminstone passera 😑 

BF + 2. Hur mår du? Bra, men fråga inte tack 🙈

Då var det fredag. Marängen gäser på övertid, dag 2.

Vi hann i alla fall med förskolansdag igår. Vilket känns bra såhär i efterhand. Det brukar mest vara tipspromenad, loppis och fika. Men ni hade de gjort upp 6 st stationer där barnen fick göra diverse. Å eftersom det var sista förskolansdag för A så kändes det ännu viktigare att delta. Nästa gång (om 2 år) då är det Marängens första förskolansdag. Konstigt att tänka sig det.. 

Idag var jag i alla fall hos bm. Hon kändes vimsig som vanligt, men hon är trevlig, så hon vinner i längden.

Hon mätte blodtrycket som var högre än vanligt 140/75. Men det är tydligen undertrycket på 75 som en ska vara mer observant på. Hon mätte dock tre gånger, men ändå var det ingen jättefara (?). Om det blir fler besök ska hon kolla det igen, men jag klarar mig en stund.

Sen så lyssna vi p0 hjärtat - 140 stabila slag. Bebis rörde på sig som den ska och ligger fortfarande ruckbar med huvudet ner i bäckenet.

Dock var SF måttet bekymmersamt. Förra veckan mätte hon till 34cm, då hade jag haft ett mått på 35-36 cm två veckor tidigare (v37+0). Nu fick hon de till 33, knappt 34 cm. Så nu har hon bokat in mig för ett tul på spec.mvc. Jag fick en tid på tisdag vid lunchtid. Så har det inte kommit någon bebis till dess så blir det en tripp till Borås då.
Bm var inte orolig att bebis inte växer, utan ultraljudet är för att kolla fostervatten mängden. Vi vill ju inte ha en torrlagd Maräng!


Efter besöket när jag mötte upp mamma och A så blev A SÅ BESVIKEN. Han klappade på magen och suckade. Han hade hoppats så att bm skulle plocka ur Marängen.
I dessa dagar vet jag inte om det är jag eller A som är mest otålig och vill att bebis ska komma ut. 


Dagens outfit är en av mina favorit-mammatröjor. Jag måste ju passa på att använda den nu innan bäbben pluppar ut. Synd att jag inte tänkte på att ta ett kort i samma vecka som jag hade den med A. Samtidigt är det kul att se att jag är inte så mycket större nu som då. Denna gravidkropp lägger inte på sig ner än nödvändigt. Å då moffla jag rätt mycket chips å dipp igår.


Mjaa... har inte så mycket mer att rapportera om.
Dennis fråga i morse hur jag mådde. Bra. Jag känner ingenting att det ens skulle vara i närheten till något.

Jag har haft mer sammandragningar den här veckan med stenhård mage. Men inga onda förvärkar. Jag har haft pyttelite molvärk till och från. Men när jag väl börjar hoppas så slutar det, så jag nämner det inte ens för någon.

Jag är dock väldigt nyfiken och tänker ofta på hur det kommer starta.

Om jag får ha ett önsketänkande, hade det varit kul om vattnet kunde gå först. Bara för att känna hur det känns. Jag har hört från andra hur det knäpper till och sen hur det börjar rinna/forsa.

Samtidigt så har jag också hört många där vattnet gått och sen inget mer, värkarna har tagit tid innan de kommit igång. Så då är kanske värkarbete det bästa att börja med ändå. Men vi får se...

Nu så ska vi klara av denna fredag. Imorgon är det lördag och ESC finalen. Då ska vi grilla kött och äta chips.
På söndag tar vi dagen som den kommer. Passa på att umgås med Dennis när han är ledig.
Å på Måndag så får väl jag och mamma hitta på nåt skoj med A, så dagen går den med. Sen blir det tisdag och tul och på kvällen är det föräldramöte. Så jag kan nog få dagarna att gå ändå. Fast det känns väldigt segt just nu.

V.40. Trött, ledsen och otålig

Ja... vad var det jag skrev för några inlägg den? Att jag inte var trött på att vara gravid. Det gör inget om bebis går över tiden, den kommer när den kommer... blabla.
Glöm allt det där!
För just nu känner jag: FÄRDIG 

Jag är så uttömd på kraft och energi. Så nu kan Marängis lika gärna komma så jag kan vara sådär härligt amma och byta blöja kl 02.30-trött istället.

Tröttheten beror till stor del på att jag drygt en vecka nu har börjat "nattvandra". Antingen somnar jag inte på kvällen och då går jag upp å äter, kissar och kollar på rederiet. Eller så somnar jag några timmar för att sen vakna vid 00-01 och inte kunna somna om på flera timmar.

Som inatt, då vakna jag halv tre och hade stora problem att somna om. Det underlättar inte heller att jag vet att jag ska upp kl 7 med Å för att göra han i ordning till förskolan kl 8.

Å oavsett hur mycket jag håller igång på dagen (en stor del tack vare Marängkalendern) och att jag inte sover nåt på dagen, så är jag ändå inte trött kl 22 på kvällen. Detta börjar alltså driva mig till vansinne  För tänk om jag ska ha det såhär tre veckor till?! 😭

Till följd av denna psykiska trötthet, så reagerar min kropp genom att vara ledsen. Helt plötsligt kan jag sitta där på sängkanten och gråta. Hejdlös gråt och känslan av INGEN FÖRSTÅR MIG.

Så visst. Det står att jag har BF om 7 dagar. Att Melon-marängen är till 97.5% klar. Men det kunde lika gärna vara decennier kvar i min trötta gråtvärld 


Igår var jag hos bm. Alla värden var bra som vanligt. Blodtryck 130/80.
Bebisens hjärta slog i 135 å då sov den. Huvudet neråt, rävbulsn uppåt. Men fortfarande ruckbar (alltså inte fixerad än - besvikelse nummer 1). När bm skulle mäta magen så fick hon de till samma mått som för två veckor sen, 34-35cm. Så därför tror jag ännu mer nu att magen i alla fall har sjunkit och det trodde bm med.

Sen var det dags för stora cellprov-floppen.

Min tapp är tydligen borttappad...

 jag fick ju en tid för cellprov dagen innan mitt BF.
Jag ringde mvc som sa att de var inga problem att ta provet under hela graviditeten. Men hon boka in mig till igår (V.38+6) när jag ändå skulle till min bm.

MEN bm hade STORA problem att hitta min tapp. Den är tydligen långt bak och böjd. Å livmodern är för stor, så den trycker så väggarna skymde sikten.
Så de blev inget prov taget å då höll hon på nästan en kvart å grävde och testa olika vinklar. Men hon kunde inte se tappen! 
Dock sa bm "den verkar mjuk i alla fall"
Å då tänker jag hur fasen vet du det när du inte hittar den?!

Jag kände mig lite besviken igår och  mycket besviken idsg. För hade hoppas att hon kunde retat tappen eller sett om den var mogen. Men den var som sagt borttappad 😭
Jag undrar hur hon hade gjort om hon skulle gjort en hinnesvepning eller om det inte hade gått heller. blääh! jäkla flopp!


Jaja. Detta blev ju inget muntert inlägg. Men jag pallar inte orka vara munter!
Så jag fortsätter med min trötta och ledsna persona och så får vi väl hoppas dagarna rullar på ändå. 

Har min kalender som en ljusglimt iaf.
De senaste dagarna har jag haft uppdrag som:
- Testa ett nytt mobilspel
- Ladda över alla gravidbilder till hårddisken
- Virka en Maräng
- Fotvård
- måla100 lager nagellack 

och idag fick jag bubbelbad med ansiksmask

Så de tre senaste dagarna har jag verkligen tagit hand om mig själv från tå till topp.

Det var så jäkla kallt efter jag lämnat A på förskolan. Så när jag kom hem så fixa jag frukost och sen suttit i badet sen dess (två timmar nu).
Men det var behövligt för jag har som sagt hunnit med frukost. ansiktsmask (glowing - för det ska en väl göra som gravid??), gråtit ORDENTLIGT, tjafsat med mannen i telefon (suck!!) och hunnit blogga.

Så det var verkligen två bra timmar i badet. Suttit och hoppas lite på att det skulle kommit lite slempropp eller blod. Men ingenting  Inga känningar, ingenting.

Så jag får väl anse mig färdig och börja gå upp ur badet nu.
Kanske ta en kopp kaffe (ja jag har börjat dricka kaffe igen och det funkar bra utan illamående) å umgås lite med mamma som nu är inneboende tills er höghet Marängen behagar titta ut.

Over and out (or up)


#Marängkalendern 
#8dagartillBF

Vecka 39 och kroppen ställer in sig på vad komma skall.

God morgon!
Jag har en snoozehörning till son en trappa upp som inte ville gå upp innan 8.30 och så har jag två borrande män en trappa ner (rörmokare som ska görs det sista i badrummet nu).

Å i mitten av dessa två världar av sovande barn och arbetare, så sitter jag med min kopp hallonbladste och en skål fil och müsli.

Kan vi föresten prata om det här med hallonbladste? Jag undrar hur just detta teet kom att bli gravidteet. Hur kom de på att just hallonblad kan stärka livmodern och minimera blödning efteråt? Är allt egentligen bara slump och myt?
För när jag tänker efter så fungerar alla gravidkroppar, även de som tillhör samma kvinnokropp. 
Min BabyRex graviditet var inte alls lik BabyMaräng graviditeten som jag är i nu.
Så hur kan "proffsen" förlita sig på att kvinnor som druckit hallonbladste och som t.ex blött mindre eller återställt sig snabbare, att det skulle ha med teet att göra? Det kan ju bara vara att just dessa hade bättre läkningsprocess där och då och teet hade 0% påverkan... Ändå fortsätter jag dricka en kopp per dag  Så hoppet i placebo-effekten gör väl en del då.


Så jag och Marängis befinner oss idag på dag 13 från beräknat datum. Men jag tror kanske mer att bebis ligger kvar och kommer ut kanske 18e? eller 21a? Oavsett så känns det fortfarande spännande å få uppleva när det sätter igång och hur. Jag har inte tröttnat än i alla fall på att vara gravid. Kan faktiskt njuta av den här sista tiden. Mycket beror på att jag mår bra i kropp och knopp.

Saker börja komma på plats hemma. Jag har inte ont i kroppen och jag orkar gå upp varje morgon och ta tag i saker. Å här kommer Marängkalendern in och hjälper till. Det är inga avancerade saker att göra  Men det är nåt varje dag som ska göras och det får kreativiteten att arbeta, det ger mig energi att fokusera på annat än väntan och mycket av det jag gör behövs göras. Inget är direkt "onödigt"

Få se om jag kommer ihåg vad jag gjort de senaste dagarna.
- Ringt en saknad vän
- Lärt mig alfabetet på teckenspråk
- Bäddat rent sängen
- Rensat smink och städat i badrumsskåpet
- Läsk-test

Vissa saker har bara varit att ta tag i och andra grejer har krävt lite tanke och kraft, men allt har ändå varit som dagens friska fläkt.
Får se om jag går över nu och behöver fortsätta med lucköppning , om jag ska hitta 14 saker som kan sätta igång en förlossning. Typ: Gå upp och ner i trappor, ät en hel ananas, ät stark mat, färdknäpp, studsa på yogaboll... hehe.


Kroppen då? Vad händer där. Jo en hel del skulle jag säga.
Sen jag börja med hallonbladsteet (placebo!!!) så har jag upplevt mer mensvärk dagligen. Inte mycket och ofta, men det finns där.
För någon vecka sen så upptäckte jag också att det kom vätska ur brösten (det gjorde det aldrig med A). Jag blev väldigt fascinerad av detta. Vilken fantastisk kropp som bara vet hur den ska göra för att sätta igång saker, utan att Jaget behöver anstränga sig.
Natten till första Maj hade jag mina absolut första riktiga förvärkar med regelbundna sammandragningar. Dessa höll i sig i ca 2 - 2 1/2h och jag började få förhoppningar att något kansle höll på att komma igång MEN NEJ det slutade sen och har inte kommit tillbaka sen dess.
DOCK så funderar jag på om det kunde vara en fixering som kändes? För när jag tog kort på magen första maj och jämförde med en vecka innan, s0 tycker jag att det ser ut som den sjunkit? Ser ni också det? (Vänster v.39, Höger en vecka innan v.38)


I dagens Marängkalender ska jag ladda över alla gravidbilder till hårddisken (bra så inget går förlorat) och sammanställa lite bilder. Nu kommer jag inte ihåg när jag börja fota magen varje vecka. Men det ska bli kul att se förändringen som skett.
Jag får väl sätta mig ikväll efter A har somnat, med en läsk (har ju några kvar sen igår hmmm...), sätta på lite bra musik och sen bara köra på 😎

Nu gick Snoozehörningrn upp och Röris har lämnat bygget för frukostrast.
Så slut på friden. Får väl ta tag i dagen och så får vi se var dagen tar oss.

Avslutar med bild på Marängens grön. Nu är verkligen allting färdigt för Marängis ankomst (Vi har t.o.m ÄNTLIGEN bestämt namn med)
Så komsi kom  Marängis!


21 dagar till BabyMaräng BF

#Marängkalendern
#21dagartillBF


Då var jag inne på dag fyra av Marängkalendern.

Måndags: ta en tupplur mitt på dagen (vilket jag verkligen behövde efter helgens intensiva ståhej)
Tisdags: Se en film. Då såg jag Jigsaw - som var sååå himla bra.
Onsdags (igår): Fransförlägning. Men det blev mer franslyft (lash lift) och en skvätt färg för att mörka ner mina ljusa babyfjun.
Idag, torsdag: Gå till affären och köp nåt gott. Nu gick jag bokstavligen inte, men tog cykeln och hojade bort. Passade på att köpa det sista till BB väskan, ingredienser till ett nytt recept jag ska testa idag och såklart det goda blev en vaniljmunk 😍👍

Jag tycker denna kalender är väldigt nyttig för mig. Jag har nåt att se fram emot varje dag och jag klättrar därför inte på väggarna  Speciellt för de tre dagarna Ä har varit sina 5 dagar på förskolan, så har jag kunnat "uppnå" nåt.
För det känns såklart märkligt att inte åka iväg till jobbet. Men med dessa små mini-uppdrag så håller jag igång och kan unna mig själv lite egentid utan dåligt samvete.


Så på en vecka har jag gått från v. 37 till v 38. Å nu är verkligen Marängis färdig. Hen ska bara fetta på sig lite till.
Jag känner mig redo för att förlossningen kan starta när som. Men samtidigt så är inte allt riktigt färdigt omkring. T.ex så väntar jag på reservskruv till vaggan, så jag kan sätta ihop den och bädda. Jag vill gärna att Dennis å svärfar kan tapetsera Maräng-rumnet så jag kan ställa in vagnen där. Det är saker som gärna går att ordna EFTER bebis kommit. Men tack vare dessa grejer så gör det inget om bebis väntar några veckor till.

Som mest är det 5 veckor kvar och jag har mer ställt in mig på att gå över och (I nuläget) känns det helt okej.

Det vore skönt om mamma hinner komma ner. Så att jag vet att oavsett om det börjar på dagen eller natten så är A med en trygg person i sitt egna hem, utan att behöva köra bort honom till någon.

Jag passar på att slänga in en bild från v.37 (36+0) och en bild från igår v.38 (37+0). Jag själv ser ingen jätteskillnad på msgrn. Den här inte sjunkt än och enligt bm-besöket igår har magen bara växt knappt 1cm på 12 dagar.

V.37

V.38

Som sagt så var jag hos bm igår.
Allt såg bra ut för både mig och bebis.
Mitt socker och järnvärde ligger bra till OCH då har jag inte tagit en enda järntablett på över en vecka. Men det betyder att jag får tillräckligt i mig genom det jag äter så det är kanon.

Magen hade som sagt bara växt ca 1 cm. Från 34 cm (12 april) till 35-36 cm (24 april). Men vi följer kurvan i mitten, så inget att klaga på! Jag är väldigt nöjd att det inte blivit något tul (tillväxtultraljud) denna gången som jag fick göra med A. Tul är jättebra där magen  inte växer alls eller om bebis växer för mycket. Men som med A så hade väl min mage knappt växt 1 cm på två veckor och då skulle jag göra ett tul på en gång. Det oroar mer och gör en blivande mamma mer stressad. Nu kom ju A ut och vägde 3.5kg och var "normal". Så då kändes det där tul:et SÅ onödigt.

BabyMarängens hjärtfrekvens låg på 150, så ska vi tro på hjärta kopplad till xx och xy. Så är det nog en xx ELLER bara en mer livlig och sprattlig xy i jämförelse med A som aldrig låg över 140.

Vi gjorde en sammanfattning av graviditet och kommande förlossning.
Jag kan säga med 38 veckor i bagaget att jag har mått medelbra .
Visst det har varit extrem trötthet i början och illamåendet har varit med mig alla trimestrar och inte bara den första tredjedelen som med A.
Jag hade min extrema foglossning i början av året. Men dem är ju som bortblåst nu. Å svullnaden i benen har inte eskalerat, utan finns där men gör inte ont.
Jag har HELT sluppit hemorrojder, varbölder i underlivet och kroppskomplex denna gången som jag hade min första graviditet.

Så det enda jag "lider" av just nu är halsbränna varje dag och menssmärta vid sammandragningar. Men annars mår jag toppen och känner mig både vacker och stark såhär på sluttampen (Å hoppas såklart kunna känna likadant om 4-5 veckor).

Mina önskemål på förlossningen är:
- bad 
- lustgas
- personalen är tydlig med vad de gör eftersom jag inte ser vad de gör
- att de ska sätta infart i armen INTE i handen
- Ingen epidural
- lyssnar de inte på mig, så har jag sagt till Dennis att han är mitt språkrör i dessa lägen

På bb:
- vill gå hem när amningen fungerar
- att de ska skriva remiss till ögonläkaren för att undersöka Marängens genetiska anlag.

BM avslutade besöket med att boka in mig till 7 maj och sedan ett besök 17 maj. Spännande å se av vilka besök jag hinner med.

Efter bm besöket belönade jag både mig och marängen med en hälsofrukost på Torgstallet. Avokadotoast, apelsinjuice, te, yoghurt och smoothie som trots den gröna fårgen tyvärr var lite för söt.
Men vilken kanonfrukost - med tanke på att jag fick ta mitt hallonbladste i termosmuggen på bussen in till bm.



och sedan så gick till apoteket och köpte de sista till bb väskan.
Så idag är jag HELT klar med bb väskan som har följande i sig:

Jag ska köpa de sista för bb väskan å packa ner idag  Vad har jag glömt/inte får glömma.

mig:
tofflor
strumpor 
trosor
mys kläder
amningsbh
amningslinne
amningsklänning (Att åka hem i)
amningsinlägg
tandborste, tandkräm, duschtvål, borste, hårband, läppsyl, extra binda, vattenflaska

bebis:
2st body
mössa
2st byxor 
pyjamas 
strumpor 
filt
kräk handduk
babyskydd

onödigt men gott på bb:
godisnallar
mini-tekokare, kopp och tepåsar (så jag ska slippa lämna rummet för lite te. Det enda jag saknade på rummet när jag fått A)
kex + tub mjukost
mobil + laddare
kamera

Känner mig väldigt nöjd med packningen denna gången.
+ Vad fräääsch jag kommer se ut i mina snygg-fransar, hehe 😉



BabyMarängen v. 36 och våra första semesterdagar.

Halloj! Idag är det 15 april. Det innebär att det är precis en månad till BF. Å nu kan nog tiden gå fort.

Jag kan tycka att tiden mellan v. 20 och v. 30 varit den segaste tiden. Visst börjar det fysiskt hända mer då. Magen växer, rörelser blir starkare och anknytningen till bebisen blir större å större  Men det har varit en seg väntan och de flesta veckorna har varit sig lika utan att det känns som jag har närmat mig målet.

Men nu. NU. Nu är det bara en månad kvar. När som helst kan det ske och jag längtar så in i den!

Från idag har jag även "out:at" min kommande adventskalender som ska börja nästa måndag. Just nu börjar jag samla in lite roliga aktiviteter som jag ska skriva på läppar. Sen ska jag ta en lapp varje dag och utföra "lappen vilja".
Vissa saker är klart genomförbara på en basic nivå som att måla naglarna i olika färger eller baka bullar och frysa in. Men andra förslag är lite för stora och omständliga som exempel gå på spa, ät middag ute, gå på gravidmassage. Dessa lär jag nog förenkla till nåt jag kan göra i hemmet.
Men oavsett lär det bli kul och det kommer pigga upp bloggen med, genom en daglig uppdatering på adventskalendern.



V.36 annars då?
Bebis är stor som en honungsmelon. Men måste ändå ha rätt bra utrymme fortfarande. För jag kan få rejäla sparkar rakt ut i sidan då och då. Plus att hen vänder sin kropp från höger till vänster, men huvudet fortsätter peka neråt.


Veckan som har gått har varit väldigt händelserik. Så jag ska försöka plocka ut de bästa gobitarna, så det inte blir onödigt långt och rörigt.

Onsdag: hade jag min "sista riktiga jobbdag". Den började inte så bra eftersom jag hade två beslut kvar att skriva och dataprogrammet bestämde sig för att strula. Men med lite teknisk support så ordnade det sig. Vi hade ett långt möte sen, där jag kände mig lite disträ. Men det handlade väl mest om att jag inte "behövde" ta in vad som sas på samma sätt eftersom jag skulle gå på ledighet. Jag pysslade i ordning det sista och städade och kunde sen åka hem med gott samvete.


Torsdag: Då var det dags för Andreas "riktiga" födelsedag (men så mycket han har blivit firad, så kan jag förstå en lätt förvirring på dagarna).
Vi klev upp klockan fem och sjöng och han fick presenter i form av mys-pyjamas och captain america-väckarklocka.
Sedan åkte jag och A mot Skövde med två stora smörgåstårtor. Största intrycket för A denna dag var den stora spyan som någon lagt i en av hissarna på stationen i Falköping. För spyan återberättades  fleeeera gånger 🤮

På jobbet så bjöd jag på smörgåstårta. A charmade de flesta och fick själv en idol, då Henrik berättade att han nästan var lika stark som Hulken. Sen så städade jag rent på min plats och A ritade fan-post till Henrik.
Jag tog en runda och småprata med alla fina kollegor och sen avslutade vi med pausgympa innan vi fick småspringa mot tåget hem.
Överlag är jag VÄLDIGT glad att jag hade A med mig. För han lättade upp stämningen. Å det hjälpte mig att slippa tänka på att det var sista dagen på jobbet på väldigt länge.

På vägen hem tog vi ett stopp hos svägerskan så A fick lite bebisgos och till sist vid tvåtiden var vi hemma igen och kunde pusta ut.





Fredag: Första semesterdagen!!
Men vi klev upp vid 6. För att jag och A skulle åka till bm.
Klockan 8 var besöket och bm var väldigt positiv till att jag hade A med mig. Så det kändes toppen.
Hon mätte blodtrycket till 120/70, vilket var alldeles normalt  Så när jag berättade om mina svullna ben och huvudvärk, tyckte hon inte det var nåt att orka sig för eftersom trycket låg då bra. Så då kände jag mig lugn.
Vi lyssnade på hjärtat och Marängen var väldigt aktiv under denna stund. Hjärtat låg på 148, vilket A fick hjälpa till att läsa av.
Magmåttet låg på 34 cm och följer kurvan fint.
Till sist så skulle bm känns om huvudet låg neråt. Hon blev lite osäker dock då rumpan kändes så hård. Så då gjorde hon ett ul. Så A fick helhetsupplevelse med både hjärtljud och ul-bild.

Nästa besök är 24e och då ska vi gå igenom hur graviditeten varit och mina (våra) tankar kring förlossningen.

Mina reflektioner just nu kring mitt mående är att jag mår hyfsat bra. Jag har inte varit illamående på två veckor. Har rätt mycket halsbränna. Men i det stora hela mår jag bättre just nu än vad jag gjort de tidigare veckorna. Å det är jag väldigt tacksam för!

Efter bm-besöket så fick A leka på familjecentralen några timmar innan vi åkte hem från stan.

Väl hemma så åt jag den sista biten smörgåstårta och sedan blev jag astrött och totaldäcka i soffan bredvid A som vila med. 
Att sova mitt på dagen = himmelriket 😇


Lördag och söndag: Pust!
Vi åkte så mycket bil i helgen hit och dit. Vi var på byggmax, swedol och Coop i lördags och igår var vi på byggmax (jnkp denna gång) ikea, a6 och lekia. Sen ruschade vi till kalas och sen var den helgen slut!

Alltså det är inte konstigt att jag har varit tröttare dessa tre lediga dagar än vad jag varit när jag jobbat. Vi har hållit igång hela helgen och det är inte fören idag (måndag) som jag inte ens satt foten utanför huset.
MEN jag har inte slappat för det. 
Måndag: Idag har jag städat övervåningen i förebyggande inför helgens storkalas.
Jag har varit uppe på vinden och plockat ner skötbordsdelen och nu ÄNTLIGEN är skötbordet redo för en kommande bebis. Å jag är så nöjd att jag kan checka av detta från to do-listan.




Tråkigt med denna dagen är att A har haft ont i örat. Jag har petat i han Alvedon med jämna mellanrum och HOPPAS att hans natt blir bra och att han mår bättre imorgon.
Men om han har ont imorgon med, då ringer jag vc och hoppas på att få en tid samma dag.
Så imorgon håller jag planerna lite öppna ifall det blir ett doktorbesök.
Men riktig trist start för A på sitt påsklov. Men jag håller alla tummar att det snart går över.

Så det var den händelserika v. 36 och början på denna ledighet. Å så ser vi fram emot den kommande adventskalendern 🤗

RSS 2.0