Dränage igen, 42 dagar som gärna kan få gå fort...!

Som rubriken avslöjar. Det sitter dränage down there igen, vilket hintar om att de blev samma process igen. Skära upp och tömma. Hade hoppats på att lite pencillin mot de. Men nej då. De var samma igen: Lägga sig i gynstolen och skreva, hon använde ultraljud för att se hur de såg ut invärtes och det avslöjade vätskebildning. Däremot var det bara vätska den här gången och inget var, men tömmas måste det göras vilket fall som helst. Så lokalbedövning och sedan kniven mot och snitt snitt. De gick väl undan på 20 minuter och hon var rätt trevlig läkaren. Men hon förklarade som så att de går inte riktigt förklara hur det kommer till, det enda som går att säga är att vätska kommer in, men sen är utgången för trång vilket gör att de kommer mer vätska in än vad de kommer ut och därför fyller det på och blir som en liten öm vätskeballong... usch! :(
 
Jaa... så nu ska jag ha de här jävla svidande dränaget till imorgon innan jag får ta bort det, MEN den här gången får jag ta bort det själv. Så slipper åka in för det. Men då har jag också betalt 200:- idag för hela kalaset, så det är verkligen kul ALLA dagar... hmf.

Chansen finns väl att om de kommer tillbaka, så hoppas jag att de inträffar efter bebis är ute. För då kan man få sövas ner under narkos så de kan skära  upp "utgången" så vätskan kan passera fritt. Men nu vill jag fan inte ha såhär längre...!
 
Så de var det om det, tydligen är detta rätt vanligt och behöver inte ens bero på bebis, så detta kan hända utan att vara gravid också, men min fråga är; Varför jag?!
 
Nä, riktigt deppigt. Så nu ska jag avsluta dagen med att se mästerkocken och dricka min nyponsoppa som min "make" har gjort åt mig och sen blir det en orolig natt - då jag sov med dränaget sist så sov jag så kasst. Men mirakel kan hända. Kan vara så utpumpad på energi att jag däcker av ren energilöshet.
 
Utöver det så har vi varit på mvc träff ikväll, och då prata vi om tiden efter med bebisen. Fick kolla på en bärsjal och blev instruerad hur man knyter och så. Dessutom fick vi titta på en film med småbebisar. Å vad jag längtar att få träffa min BabyRex. Nosa på dess bebishuvud, kram och pussas och bara njutas. Med 85% avklarad graviditet känns det som jag kan detta, så nu vill jag nog ha min bebis så kanske jag slipper ett helt ärr-fullt underliv... :(
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0