Vecka 29. Att finna energin att orka in i mål...
När jag var liten lekte jag mycket med barbiedockor. Det var på den tiden barn lekte med sina leksaker tills de blev utslitna. Men slängde en leksakerna då? Nä, en reparera leksakerna. T.ex på en barbiedocka kunde höfterna bli utslitna (ifrån allt sittande, dansande, hårdhänta barnhänder som slet av bena från höftdelen). När ett par barbieben började dallra lite löst eller rentav började tappa benet, då fanns det lösningar. I första hand sattes en gummisnodd runt höfterna för att stabilisera. När det inte hjälpte, fick det bli en tillfällig steloperation i form av hårt sittande silvertejp. Det var ju visserligen bra men besvärligt för dockan kunde ju bara stå då. Det bästa var när pappa satte en skruv i höften på barbie Absolut inte snyggt MEN det gav henne den grundläggande funktionen att kunna sitta igen...
Just nu känner jag att jag behöver den där skruven. Symbolen för en quick-fix lösning. Det har gått 9 dagar sen min smärta började i ljumskarna och blygdbenet och det har bara blivit sämre.
Jag vill inte proppa i mig massa Alvedon för Marängens skull. Å det enda som hjälper tillfälligt är att ligga ner med värmekudde mellan benen. Men det går ju inte att göra de timmar som jag jobbar eller pendlar. Så jag fortsätter att lida i det tysta. Men hur länge ska jag orka om 9 dagar har känts som en evighet?
My make-up may be flaking
But my smile still stays on
Vecka 29 då, 28+1. Det är bara 11 veckor kvar. Det är inte länge egentligen. Det som känns stressigt är att inget är "fixat"... Njaa, alltså vagn finns och kläder finns. Men skötbordet är inte urstädat och skötdelen är inte uppmonterad. Vaggan är inte uppmonterad, eftersom sovrummen inte är klara.
Tapet till sovrummet var ju en besvikelse. Jag skulle göra det enkelt och beställa samma lila färg till sovrummet som till Marängens rum. Men i mitt tycke är inte tapeten lila, den är babyblå. Supergullig i Marängrummet. Men det är kanske inte känslan av gulligt jag vill ha i mitt sovrum.
Jaja, bara skiten kommer på plats. Taket blir målat, lister sätts dit och golv kommer på plats. Så kanske säng och vagga kan komma på plats så jag kan känna ett litet lugn...
Symptom:
- foglossning
- trött
- illamående av och till (Coca Cola har blivit min vån)
Konstiga matförändringsr är att jag som ÄLSKAT citronyoghurt gör mig bara illamående nu. Men helt vanlig tråkig vaniljglass som jag tidigare både kunnat ha och missat, är det godaste som finns nu.
Så konstigt hur kroppen beter sig.
På tisdag ska jag till mvc. Ska bli spännande å se om Marängen har vänt sig med huvudet neråt. Tänkte på det igår att OM Marängen stoppat ner huvudet kan ju det förklara att jag fått ont nertill. Att hen borrat ner sog oxh därför mitt bäcken börjat röjas å göra ont.
Får se om min BM kan rekommendera någon värmande salva som kan skona smärtan lite.
Igår prata jag med en annan bm som var helt kass! Först å främst blev jag irriterad att jag inte ens fick prata med min BM. Sen fick jsg svar sjukgymnast som kan visa övningar. Jag frågade om det inte fanns nån värmande kräm, typ liniment. Men det visste hen inte. Men eftersom det inte fanns nåt att hitta om ligiment och gravid så blev jag avrådd att använda det.
jävla kvinnovård!!
Detta är en av de vanligaste problemen kvinnor får i samband med graviditet. Ändå finns det inte minsta ansträngning från vården att vilja komma fram till hjälpande och lindrande preparat som kan lätta på vardagen. Arg!
Under tiden testar jag foglissningsbältr jag fått låna och ser fram emot att bara är två dagar kvar på arbetsveckan.
Ikväll ska jag dessutom utnyttja mitt presentkort med ansiktsmassage jag fick i julklapp. Längtar!
Som vanligt avslutar vi veckorapporten med Marängmagen.
Kommentarer
Trackback
